Jag har haft det svart att komma igang igen efter ledigheten. Somnsvarigheterna ar tillbaka som ett brev pa posten, jag kanner mig trott och omotiverad och vill helst ligga framfor TVn och inte traffa nagon. De senaste dagarna har stressen borjat krypa sig pa och jag gar runt med en standig langtan efter mer tid och en kansla av att inte hinna med och ligga efter. Sa nu har jag besamt mig for att forsoka stanna upp. Pojkvannen ar bortrest och den har helgen ska jag bara vara med mig sjalv och gora saker I min takt. Jag kanske till och med skippar traningen. Det har ar nytt for mig. Jag ar inte typen som stannar, det har skramt mig att stanna for vem vet vilka tankar som kan komma da. Men en god van sa nagonting valdigt klokt till mig som fick mig att sluta vara radd: so what if the thoughts and feelings come! What is going to happen? Nothing cause it is all in the head, nothing else has changed.
Nu nar jag vagar sa kanns det som om jag har ett stort uppdamnt behov av att vara med mig, av att vaga kanna. Sa det ska jag gora nu. Onskar mig sjalv lycka till och tar ett djupt andetag och forsoker slapna av.
Sent from my Blackberry
Ja, livet kräver mod... Lycka till vännen min!!!!
SvaraRaderaKram Ninni
:) tack...detsamma får jag säga. Vi kommer fixa det här!
SvaraRadera