Sa varfor mar jag då bättre när jag bloggar? Jo jag tror att det har att göra med vikten av positivt tänkande. Detta fenomen har man ju alltid hört om men i alla fall for mig har det inte alltid varit sa lätt att tillämpa. Hur tänker man positivt när allting bara känns tråkigt och ledsamt? Och hur ofta uppmärksammar man verkligen alla roliga moment som sker? Det ar väldigt lätt att inte lägga märke till dem utan istället fastna i en negativ spiral där man i slutandan inte kommer ihåg det roliga men bara allting som var jobbigt.
Men då jag bloggar vill jag ju inte skriva om tråkiga och jobbiga saker for hur roligt skulle det vara att läsa om? Och även om det har hänt något jobbigt sa försöker jag ofta återberätta det på ett satt sa att det ska bli lite roligt for att det ska bli roligare att läsa. Ingen vill ju läsa en blogg for att bli deppig, i alla fall inte jag.
Och det som jag har märkt ar att när jag återberättar mitt liv på det har sättet, genom att uppmärksamma allting roligt som händer samt att aterberatta negativa handelser med en positiv twist sa blir mitt liv sa som jag aterberattar det. Visst har jag fortfarande många stunder då jag kanner mig nere och orolig och ensam men då jag inte uppmärksammar dessa lika mycket som de roliga stunderna, jag berättar inte om dem, kommer jag heller inte ihåg dem lika mycket. Sa när jag tänker tillbaka på vad som har hänt den senaste tiden kommer jag mest ihåg det som jag har skrivit om, alltså det som ar positivt. Och att komma ihåg positiva saker gör mig glad vilket gör att jag far färre negativa stunder och kan skriva om ännu mer positiva handelser och sa blir det en god spiral!
Sa jag skulle verkligen vilja uppmuntra till att blogga. Ett alternativt antidepressivt medel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar