Jeans, promenad och bajs

Här har det varit full rulle de senaste dagarna. Lillplutten har så ont i magen stackaren så han har väldigt svårt att sova vilket ju leder till att även föräldrarna har svårt att sova ja ni förstår... De senaste två dagarna har alltså varit lite kaos men nu försöker vi komma tillbaka i någon slags rutin.

En positiv konsekvens av den stress vi nu lever under är att jag kommer i mina jeans igen! Magen är inte vad den var men med tanke på att det bara är två veckor sedan förlossningen så är jag ändå ganska nöjd :)

Då kan ja ta och berätta vad vi har haft för oss idag. Jag och F tänkte ge oss ut på en liten promenad i solskenet med plutten. Till att börja med gick allting väldigt bra och vi sa till varandra "Äntligen! Det var ju såhär det skulle vara att vara barnledig, långa promenader i solskenet, vad skönt!". Strax efter denna kommentar och även samtidigt som vi var så långt hemifrån som möjligt tog den lugna promenaden en något annan karaktär... Theo vaknade och han ville äta just precis nu! Men då han har så ont i magen så måste vi försöka se till att han inte äter alltför ofta utan helst med tre timmars mellanrum. Detta brukar fungera om man kan ta upp honom och gunga och sjunga och klappa etc men nu var vi alltså på promenad i stark sol långt hemifrån, vad göra? Ja promenaden tog en något mer sportig inriktning. Vi gick så snabbt som möjligt med vagnen med en gallskrikande bebis. På varje skuggfläck eller möjlig pausplats stannade vi, tog upp Theo, lugnade, gungade tills han somnade om. Ner i vagnen igen, race hemåt, om vi hade tur sov han ca 100 meter sedan vaknade han och skrek igen. Upp och gunga, lugna, ner i vagnen osv. Vi var helt slut och genomsvetta när vi väl var hemma igen men Theo åt i nästan 20 minuter, rekord!

Ser idylliskt ut eller hur? Skenet bedrar lite, detta var en av lugna Theo pauserna under hemvägen...

I hissen hemma, två väldigt trötta föräldrar och en bebis som faktiskt nu gick med på att ligga i vagnen några minuter

Väl hemma åt vi som sagt och sedan var det dags för blöjbyte. Theo bajsar ganska så mycket, gärna ganska löst bajs och mycket pruttar också. Detta har dock gått ganska så bra under blöjbytena hittills så jag var inte orolig. Jag tog av blöjan, gjorde rent bajset, tog på krämen. Då började det komma lite bajs igen men då Theo redan hade bajsat tänkte jag att det bara var lite så torkade bort och tog ny kräm. Då kom andra laddningen och vilken laddning! Först rann det bajs, och mer bajs och ännu mer bajs. Mamma försökte desperat ta emot med bomullspaddar för att inte alla kläder och hela bebisen skulle bli helt nedbajsade. Sedan lugnade det sig, puh! Men då kom slutklämmen, en bajsfylld prutt som sprutade ner hela min mage och golvet med bajs! Det är tryck i den där lilla magen får bajset flög nästan en meter bort! Och efter det hade vi en nedbajsad mamma men en väldigt nöjd bebis som nu ligger och sover som en ängel...

En nedbajsad mamma

Och bebisen efter bajsladdningen, en liten lugn ängel

Så ja nu vet ni lite mer vad vi sysslar med här i Antibes...

Finkladd x2

Oftast sa bestar ju Theos kladsel av vita och graa bodies som ni har sett da vi har atta sadana och da han oftast ar for varm for att ha nagot annat pa sig. Men mormor, morfar och Anna har sett till att han aven har nagra fina polarn och pyret plagg att kla upp sig i nar han vill vara extra fin!
Sent from my Blackberry

Ännu fler Theobilder

Varsågoda: http://www.flickr.com/photos/rincondesanalejo/sets/72157633243492563/show/

Hmm ar det morgon nu?

Sent from my Blackberry

Trotta!

Idag ar en trott dag. Theo har sovit daligt de senaste tva natterna och alltsa har aven hans foraldrar somnbrist vid det har laget. Allting gar langsammare an vanligt. Man borjar nagot och glommer bort vad man gjorde halvvags. Det mesta kanns som ett projekt att klara av.

Men idag verkar det som om Theo har mindre ont I magen an vad han haft hittills. Jag har borjat dricka ett speciellt te som ska hjalpa bebisar med matsmaltningen och hoppas hoppas att det ar det som fungerar! Bade och frams for Theos skull forstas men aven for var skull da det skulle innebara lite mer nattsomn.
Sent from my Blackberry

What a difference a week makes

9 dagar mellan de tva bilderna. Det har gatt ganska snabbt att aterfa lite normalform. Jag har till och med haft pa mig vanliga jeans igar och idag. Lite svart att stanga helt fortfarande men det ar inte sa langt kvar, skont!

Nu ska jag passa pa att sova lite innan lilleplutt vacker mig om ett par timmar.
Sent from my Blackberry

16:29

En vecka mellan bilderna. Jag vaxer sa det knakar! Grattis pa enveckasdagen min alskade skrutt!
Sent from my Blackberry

SuperTheo!

For en vecka sedan gjorde jag mig just nu redo for att krysta ut min alskling, 16:29 foddes han. Nu en vecka senare sitter jag har med en liten nyaten propp matt och smatt utslagen plutt i mitt kna.

Barnmorskan var precis har for uppfoljning och ja var lille kille ar en riktig superbebis. Har ar nagra bevis:

Genomsnittlig fodelsevikt: 3-3,5kg
Theovikt: 3960 gram

Genomsnittlig tid for att tappa navelstrang: 8-10 dagar
Tid for Theo att tappa navelstrang: 3 dagar

Normaltid for att aterfa fodelsevikt: 14 dagar
Theos tid for att aterfa fodelsevikt: ja idag sa vager han 4030 gram sa vi kan val anta att han var pa 3960 efter 5 dagar ca

Alder som bebisar borjar vanda sig: 6 manader
Alder som Theo borjar vanda sig: igar vande han sig fran rygg till mage I mitt kna med svag lutning samt vande sig fran rygg till sidlage I vagnen, 6 dagar vs 6 manader, inte illa!
Sent from my Blackberry

Theo en vecka!

Jag kan inte förstå att det redan har gått en vecka! För en vecka sedan precis just nu började den jobbigaste delen av hela förlossningen då jag hade riktigt starka värkar som i princip avlöste varandra under två timmar innan jag fick ryggbedövningen och allt blev skönt och lungt igen. Det känns snarare som om det var två dagar sedan, samtidigt är det så självklart att Theo är här nu så på ett sätt är det nästan svårt att tänka sig tiden då han inte fanns här än.

Jag har nu äntligen hittat lite tid att sätta mig vid datorn så har publicerat alla gulliga kommentarer jag fått och ska försöka börja svara på några, vi får se hur långt jag hinner innan lilla älsklingen vill ha uppmärksamhet.

Lik mamma?

Godmorgon,
Efter en valdigt trott dag igar lat Theo oss sova ganska sa mycket inatt sa aven om det fortfarande kanns lite dimmigt sa ar det battre idag.

Imorse hade Theo lite ont i magen sa pappa bar runt pa honom och jag tyckte sa att han var valdigt lik mig sjalv nar jag var bebis. Mamma och Pappa/Mormor och Morfar vad tycker ni?

Satter aven upp en bild fran sangen imorse och en bild pa nyammad Theo med mjolk I hela ansiktet :)


Sent from my Blackberry

Sotast i varlden

Nu ar vi hemma fran sjukhuset vilket ar valdigt skont. Det ar dock inte helt okomplicerat att plotsligt ha en bebis hemma. Vi forsokte forbereda sa mkt som mojligt men det ar tydligt att vi inte kunde forutspa alla situationer sa vissa anpassningar kommer behovas. Theo verkar dock trivas och har varit mycket lugnare an pa sjukhuset. Har kommer en bild fran vagnen och en liten bildserie fran vart kvallsmys igar.
Sent from my Blackberry

Pa vag hem!

Sent from my Blackberry

En liten sumo

Godmorgon godmorgon. Theo har sovit bra inatt ocksa tycker jag. Vi vaknade vid ett och vid halvfem for amning och den har gangen var jag tacksam for det. Jag har namligen fatt mjolk nu och mina brost ar av en annan dimension. Det ar pa den nivan att sjuksjoterskan har undrade om jag hade silikonbrost, ja ni forstar...

Idag bor vi bli utskrivna och fa komma hem, ska bli riktigt skont!

Bilderna visar en nyaten Theo samt utsikten fran rummet har.
Sent from my Blackberry

Jag kan titta

Vi forsoker avgora ogonfargen pa plutten. Grabla kanns det som tror vi.

Imorgon far vi aka hem. Da ska jag svara pa era snalla kommentarer ocksa. Jag kan se dem med mobilen men jag kan inte kommentera sjalv.
Sent from my Blackberry

Theo tre dagar

Jag ar ju saklart valdigt partisk har men jag tycker min lille alskling blir sotare och sotare for var dag som gar. Lillplutten ater bra och idag imponerade han pa personalen har med att ha gatt upp 160 gram sedan igar! Allt verkar ga snabbt for honom for nu pa eftermiddagen ramlade navelstrangen av, det tar i vanliga fall 8 till 10 dagar men var superbebis fixade det pa 3 :)

Det enda som inte ar sa bra ar att skrutten har valdigt mycket gaser och med det magknip sa idag har vi spenderat mycket tid gungandes och klappandes och masserandes for att forsoka hjalpa lite. Hoppas det forbattras nar hans lilla mage vanjer sig mer vid maten.
Sent from my Blackberry

Tredje morgonen

Inatt har vi bara vaknat en gang for att ata sa foraldrarna ar ganska utsovda, lilleplutt ar dock fortfarande lite somnig.
Sent from my Blackberry

Lite mer Theo :)

Sent from my Blackberry

Theo en dag gammal

Sent from my Blackberry

Morgonmys med lilleskrutten

Sent from my Blackberry

Valkommen Theo

Sent from my Blackberry

Bästa muffinsen hittills

Jag har ju länge experimenterat för att skapa den perfekta chocolate chip cookien och tycker mig ha lyckats ganska bra med detta. Vad som jag inte hade lyckats med hittills var dock att skapa en kafemuffins. Ni vet en sådan där riktigt stor amerikansk muffins som spricker på ytan. Men nu har jag äntligen hittat ett recept som ger muffins som smakar över förväntan gott, jag skulle drista mig till att säga att de till och med är godare än kafemuffins! Receptet är lite krångligare än ett vanligt muffinsrecept och då det ursprungligen är amerikanskt blir enheterna lite konsiga då man översätter till svenska mått men med receptet nedan fick jag ut 12 stycken stora muffins.

Blueberry cheesecake muffins

Ugnstemperatur 200 grader

Blanda ca 80 gram creme cheese, 0.6 dl socker, 1/2 tesked vaniljsocker och 1 ägg i en skål så att alla klumpar försvinner. Ställ åt sidan (detta är cheesecake smeten och den är lös)

I en kastrull blanda 86 gram smör, 2,3 dl mjölk och en tesked vaniljsocker. Värm tills smöret smält. Ställ åt sidan så att det svalnar så mycket som möjligt.

Blanda vid sidan om 4,6 dl mjöl, 2,5 teskedar bakpulver, 1/2 tesked salt och 1,7 dl socker.

Vispa i två ägg i smörblandningen som nu är avsvalnad. Tillsätt sedan gradvis smörblandningen till mjölblandningen tills det blir en jämn smet. Vänd nu ner drygt 2 dl blåbär eller hallon (rör inte om för mycket efter detta).

Fyll muffinsformar till 2/3 med smeten. Toppa varje form med knappt 2 matskedar av cheesecakeblandingen. In i ugnen ca 25 minuter. Färdigt!

4kg

I tisdags var vi på ny läkarkoll och vår lille plutt är redan nu uppskattad till 4kg! Han ligger inte ens emellan tillväxtkurvorna utan på den övre kurvan :) Har lite svårt att förstå att en sådan stor liten kille kan dölja sig i min mage, känner mig inte speciellt stor eller otymplig. Men med tanke på att han är så stor som han är så är det dags att försöka få ut honom nu så från att ha tagit det väldigt VÄLDIGT lugnt de senaste veckorna måste jag nu försöka att aktivera mig lite mer för att få igång förlossningen lite i förtid om det är möjligt så nu går jag på promenader, styrketränar lite lätt, städar, tvättar fönster osv. Imorgon ska jag till en naprapat som tydligen är bra på att få igång förlossningar, vi får väl se om det har någon effekt.

Hur känns det då? Ja jag vet inte riktigt. Overkligt på något sätt. Jag mår nog bäst nu av vad jag gjort på hela graviditeten. Jag får röra på mig igen och måste inte ta det lugnt hela tiden, jag mår inte illa längre, jag är inte fullt lika trött som jag var för några veckor sedan och så vet jag ju att det hela går mot sitt slut nu och vi ska snart äntligen få träffa skrutten! Så allra oftast vill jag bara att förlossningen ska starta nu nu! Men så när jag ska göra något konkret för att få igång det hela, som besöket hos naprapaten imorgon, ja då är det ju lite läskigt också. Hjälp är det dags nu liksom! Är vi verkligen redo för det här? Är jag redo? Hur kommer det bli nu? Osv osv. Jag är ganska säker på att när det väl händer så kommer det kännas helt naturligt så är inte egentligen orolig men ibland kommer det tankar ändå.

Det är mysigt att känna lillkillen röra sig inne i magen, och han rör sig mycket, men det ska ändå bli skönt när han väl är ute för det är nervöst att ha honom som nu, så nära men ändå så långt borta. Jag vill att han ska komma så att jag kan se att allting är bra med honom och för att slippa den konstanta oron som jag nu gått runt med i snart 9 månader om att någonting är fel så fort det inte känns precis som vanligt. Det är ett sådant ansvar att vara gravid känner jag, och det ansvaret är bara på mig. Det låter kanske knäppt för det är ju ett precis lika stort ansvar om inte större att vara förälder men då kan man ju i alla fall kolla till sin lille plutt och se att allting är okej. Nu om han inte rör sig så är det bara att stirra på magen för att försöka se eller känna någon liten rörelse för att bli lugn igen (som jag har tittat på min mage under de senaste månaderna!) och så när han rör sig ja då är det bra igen. För att inte tala om denna ångest för vad man får och inte får äta! Jag har helt gett upp att äta grönsallad nu, det är helt enkelt bara för tråkigt att skölja och skölja och skölja i en evinnerlighet för att vara säker på att alla jordrester är borta. Och att gå ut på restaurang är mest bara ångestladdat för hur jag än försöker att beställa rätt sak så kan man ge sig på att köttet inte är genomstekt eller att de har strött lite färska örter över det hela eller att det är någon mousse gjord på rått ägg inblandad och så känner jag mig antingen dum för att jag inte äter eller om jag äter så får jag ångest efteråt. Det är faktiskt en av de sakerna som varit allra jobbigast.

Men såklart är det värt alla mödor på vägen. Det känns helt otroligt att det faktisk är en färdig liten kille som ligger i min mage nu. Nu väntar vi bara på att du ska komma ut älsklingen!

Dålig räckvidd

Jag har ju ganska mycket fritid just nu och tänkte att jag skulle ägna lite av den till att göra mig fin, närmare bestämt tänkte jag måla tånaglarna. Men oj det var svårare än jag trodde! Jag upptäcker nu att jag liksom inte riktigt når fram till mina tår längre, det är en stor bulle i vägen (eller en stor kille snarare ;) ). Jag har inte känt mig speciellt otymplig fram tills nu och gör väl inte egentligen det nu heller men fina tånaglar får nog vänta tills efter förlossningen :)

Nu har jag ju för övrigt rätt att röra på mig igen eftersom lilleplutten är färdiggjord och kan komma ut när  som helst utan att det är några problem. Med denna vetskap gav jag mig på lite lätt styrketräning i lördags och oj oj oj vi kan väl säga att jag inte är riktigt i samma form som jag brukade vara... Efter tre set knäböj utan något motstånd mer än min egen kroppsvikt har jag fortfarande idag en sådan träningsvärk i benen att jag har lite svårt att gå! Det första bodypump passet kommer bli spännande efter det här om man säger så.


Annars har det inte hänt så himla mycket sedan sist. Jag tar det lugnt här hemma och börjar vänja mig vid det. I början var det svårt att bara gå hemma och inte göra något men nu börjar jag komma in i lunket och dagarna rullar på. På ett sätt går veckorna snabbt framåt men samtidigt känns det som om det fortfarande är en evighet tills vi får träffa plutten. Eller han kanske bestämmer sig för att komma väldigt snart, vi får väl se.

Vi har en bil nu vilket är väldigt skönt, speciellt med tanke på att sjukhuset är i Nice så det är ju onekligen lättare att ta sig om man har ett transportmedel. Jag vågar dock inte köra bilen så mycket än, jag känner den inte lika bra som min gamla bil och jag undviker gärna att köra så här nära förlossningen.

Nu ska jag återgå till mina naglar, kan ju i alla fall försöka få till händerna nu när fötterna är utom räckvidd :)

Jaha då var jag här igen

Jaha här sitter jag och har ingenting speciellt att göra så tänkte att jag ju kunde testa att skriva lite i bloggen igen. Det var så länge sedan jag var här så blogger har hunnit byta UI ser jag, spännande värre.

Okej så en liten snabbsummering av var vi är idag. Det jag har sysslat med under min frånvaro är att göra en bebis. Är nu gravid i 9e månaden så snart är det dags! Har inte riktigt haft ork eller lust att dela med mig av mina tankar under den här tiden och vet inte om jag kommer känna för det nu heller om jag ska vara helt ärlig men just idag så ville jag skriva lite i alla fall.

Jag har haft en helt extremt effektiv dag måste jag säga. En stor kontrast till mitt liv de senaste veckorna som då jag redan är mammaledig men inte har en bebis än mest har bestått av vila, vila och lite mer vila. Men idag har jag hållit igång sedan morgonen med att leta och köpa ny bil! Var nämligen i en bilolycka i fredags... Allt gick bra som tur vad men bilen är inte så pigg (läs den fungerar inte alls och kommer inte gå att reparera) och då vi ju akut behöver en bil nu så letar vi aktivt. Idag har jag alltså pratat med banken för att kunna betala bilen, med försäkringsbolag för att kunna försäkra bilen och slutligen med bilförsäljaren för att...ja precis ni gissade rätt, kunna köpa bilen! Jag tror vi har hittat "vår" bil nu och om allt går som det ska så har vi den på måndag redan. Det blir en Renault Megane i äkta fransk anda (ja eller för att det är den sortens bil som finns att köpa här) men den är relativt ny och verkar vara i bra skick. Det är så mycket att tänka på när man ska köpa en begagnad bil! Man kan ju inte lita på någon alls så det gäller att kolla och dubbelkolla och kolla igen men nu har vi verkligen gjort så gott vi kan så jag hoppas hoppas att det är tillräckligt. Här är bilen om ni är nyfikna: http://www.lacentrale.fr/auto-occasion-annonce-18997643.html

Jaha nu har jag inte så mycket mer att säga. Det händer liksom inte så mycket i mitt liv just nu, jag väntar mest. Kan berätta en massa om alla franska TV shower men jag tror inte det är speciellt spännande för någon att läsa om... Men snart snart har vi en liten plutt så det här är lugnet före stormen kan man säga, en väldigt bra storm då, en storm som jag längtar väldigt mycket efter nu. Så hej så länge, vi får se när/om jag återkommer.

Höstlängtan

Jag vet inte vad det ar med mig och jag kommer sakerligen fa ata upp mina ord men jag langtar nagot sa alldeles otroligt mycket till hosten i ar! Jag vill sitta inne med en kopp te och mysa och ga pa promenader med frisk luft och ta pa mig en jacka och mossa. Jo jag langtar till och med till hostmorkret! Och nej jag ar ingen hostmanniska och jag brukar inte kanna sa har men i ar ja da ar det exakt vad jag ar sugen pa. Jag har fatt nog av den har stickande varmen som gor att man blir trott sa fort man tar sig for nagot. Jag ar trott pa att bli alldeles klibbigt ackligt svettig nar jag gar pa morgonpromenad vid sju pa morgonen. Jag ar trott pa att det inte finns nagot tillfalle pa dygnet da det ar svalt och skont att vara ute! Sa sorry solen men i ar vill jag faktiskt att du ska ta och maka pa dig nu och lamna plats for lite svalare temperaturer!

Men for att vara realistisk, med tanke pa var jag bor, sa far jag nog vanta minst en manad till innan vi borjar ha ett vader som ens kan liknas vid host. Men men man kan ju alltid hoppas!

Antligen lite moln!

Ja jag vet att man egentligen inte far klaga pa solen men de senaste veckorna har det varit sa fruktansvart forlamande varmt har sa att idag se upp mot en molnig himmel kanns faktiskt valdigt valdigt skont. Det ar dock fortfarande ca 30 grader varmt ute men den brannande solen ar i alla fall tillfalligt dold. Det verkar nu aven som om temperaturen ska sjunka nagot den kommande veckan. Det ska "bara" bli 28 grader varmt da. Jo men det ar faktiskt anda bra mycket battre an 35!

Annars inte sa mycket nytt. Livet gar framat som det brukar men i ett nagot lugnare tempo pga varmen. Ikvall ska vi hem till en kollega pa apero vilket sakert blir trevligt. Till helgen blir det kanske lite traning, eventuellt lite strand om det inte ar alltfor varmt och troligen aven basket foljt av en lugn utgang. Vi tar det som det kommer helt enkelt. Sedan ar det bara en vecka kvar innan jag har ytterligare en veckas semester. Toscana pa motorcykel blir det da!

Jo jag lever

Ledsen for den totala franvaron pa bloggen. Den kan forklaras av en mangd faktorer.

Forst var det pa grund av min fruktansvart kassa dator som i sommarvarmen inte fungerade i mer an 10 minuter innan den stangdes ner pga overhettning. Detta problem har dock losts nu da jag har inhandlat en ny fin macbook pro!

Sedan fungerade inte mobilbloggandet vilket gjorde att flera inlagg som jag skrivit och skickat ivag aldrig publicerades. Nu tror jag det fungerar igen men kom liksom av mig lite.

Sedan kom det besok av mamma och da hade jag battre saker for mig an att sitta framfor datorn.

Och nu senast har det blivit sa fruktansvart varmt har sa nar jag ar hemma ligger jag bara totalt utslagen och orkar inte gora nagot alls.

Ja sa ar det men jag ska forsoka komma igen nu snart med lite mer uppdateringar igen. Varmeboljan ska halla i sig denna veckan ut men sen hoppas jag att energin kommer att atervanda lite. Tills dess onskar jag er en bra vecka och om ni vill veta lite mer om vad som hander kan ni kolla in pa min twitter @johannamberg , dar uppdaterar jag mer!