Brutna armar och sömnbrist

Man trodde att det skulle räcka med influensa och öroninflammation men icke! När vi för en vecka sedan gick till en ny rolig lekpark ramlade Theo illa och bröt armen. Jag förstod direkt att något var fel för den hängde liksom konstigt och det kändes knastrigt i armbågen och mycket riktigt hade humurus (vet inte om det skrivs så) gått av precis på änden. En eftermiddag och natt på sjukhuset senare så kom skrutten tillbaka med armen i en slags mitella fastsatt runt nacken. Inget gips! Det skulle man ju kunna tro är positivt men jag tycker nog mest att det är jobbigt för det betyder att armen är helt oskyddad och Theo måste alltså vara jätteförsiktig så han inte råkar ramla eller stöta i den. Hur lätt är det för en femåring? Och han som dessutom måste ha sin lapp egentligen som gör så att han inte ser och blir mycket mer klumpig. Helt omöjligt. Igår när vi satt på lappen snubblade han på Lunas stol och ramlade på sin arm... Vi ska på återkoll idag så får väl se hur det gick då. Han har fått ett blåmärke på armbågen som han inte hade från början men Fernando säger att han i alla fall hade det innan han ramlade igår så ja vi får väl se vad de säger.

Som en följd av den brutna armen har Theo börjat sova jättedåligt! Jag tror faktiskt inte han har sovit så dåligt tidigare i hela sitt liv och med tanke på att han verkligen inte är ett barn med speciellt bra sömn så förstår ni nivån det ligger på nu. Han sover ganska bra fram till midnatt ungefär och sen börjar det. Han skriker, gnäller, gnyr, gnisslar tänder, sätter sig upp osv som om han drömmer mardrömmar, bara det att det inte slutar. Det fortsätter med bara små små pauser i åtminstone ett par timmar. Jag har försökt sjunga för honom, läsa saga, väcka honom, prata lugnt med honom, inte göra något, men ingenting hjälper. Han är förmodligen störd av att armen sitter fast runt nacken och han inte kan röra sig som han vill, men det verkar inte som om han har ont. Verkar lite grann som nattskräck men efter ett tag så blir han ju kontaktbar så jag vet inte. Jobbigt är det i alla fall och såklart helt omöjligt för honom och Luna att dela rum för då skulle han ju väcka henne (hon som för övrigt har börjat amma lite smått på nätterna samt hela dagarna igen...) så Theo sover nu i vår säng och jag eller Fernando sover bredvid honom och den andra personen sover antingen på soffan eller i Theos säng.

Jag är så trött nu. Så jätte jätte trött. Det tär på en, den ständiga oron kombinerat med sömnbristen.

Då man inte kan gå i skolan får man gå till parc phoenix

och ha lite picknick